Om att vara en nyttig idiot

Allmänt / Permalink / 0
Nyligen vågade ett gäng modiga förortskvinnor höja sina röster trots hot om våld för att väcka engagemang kring frågan om ocial kontroll med religiösa förtecken i förorterna. Zeliha Dagli & Amineh Kakabaveh må vara modiga och bidra med en intressant analys som kan bottna i nyanserade samtal och slagkraftiga åtgärder men de begick ett kardinalfel när de väntade sig gehör från svenska feministkretsar. 
 
Can't blame 'em there. I en rimlig värld borde ju kvinnors trygghet vara rätt högt på priolistan för dem som säger sig värna just kvinnors intressen. Men vi lever inte i en rimlig värld, vi lever i ett fredsskadat genushål där ett rop på hjälp från förorten genast måste spinnas till att handla om könsmaktordningar, generella strukturer och annat postmodernistiskt filosofiskt dravel som inte hör hemma i verkligheten där maktpyramiden snarare är ett enda stort komplext vennidagram men som tur är också innehåller konkreta situationer med konkreta lösningsmöjligheter. 
 
Den här DN-artikeln är en studie i självförakt, nyttig idioti och rätt imponerande arrogansnivå av samma typ som ofta bor i samhällsinriktade gymnasieprograms klassrum. 
 
Fokuset är ungefär detsamma som Gudruns talibantal - allt förtryck mot kvinnor kommer från en enda maktstruktur menar man, det är samma norm som orsakar såväl manspreading som hedersmord. Lösningen är såklart bara jämställdhet och om män lärde sig att ta mindre plats så hade vi levt i ett veritabelt paradis. 
 
Ungefär lite samma retorik som inspirerat många kända folkmord - från förintelsen på 30-talet till Biafrakriget och nu Syienkonflikten. "Om bara folkgrupp x tar mindre plats så får andra det bättre" är lika delar obehagligt som effektivt för att förankra hos en större mängd personer med starka känslor/ytnivå på kunskapen kring situationen. 
 
Samtidigt projicerar dessa tre "moderna suffragetter" (en liknelse som är rent skamlig att göra. Hur mycket jävla hybris får man ha om man som manspreadingmotståndare jämför sig med rösträttsrörelsen? Skäms på er!) sin egen ängslan och ofrmåga att ta plats på andra kvinnor. Som del av den grupp de tvångsassocierar mig med blir jag skitsur, för att du blir så obekväm av en skrevande kille på tuben är ett mognadsproblem samtidigt som det är det yttersta vittnesmålet på (oförtjänt) privilegium. Ner på knä och tacka vad eller vem du än tror på för dina problem. 
 
Jag är så innerst in i mörkaste miljöpartiet trött på att kvinnor behandlas som viljelösa, kraftlösa, talanglösa, analyslösa får att de till och med måste få "rätt" rädslor dikterade för sig.
Och jag är så vansinnigt less på relativisering, total ignorans inför komplexiteten i förhållandet mellan påverkande faktorer (från religion till socioekonomisk situation, missbruk, psykisk ohälsa, arbetsmarknadssatsningar, barnomsorg eller bristen därav etc) till kvinnors brist på fysisk trygghet, förfördelning på arbetsmarknaden och bristande sexuella integritet. Men så är jag ju bara en dum tjej som borde läsa dn och förstå att allt vore löst om män bara satt med benen ihop. 
 
 
Till top